allt är verkligen inte som det ska.
ingenting är bra.
det som är bra, känns bara på sånt avstånd.
jag borde bara hålla tyst egentligen, jag vill ínte ta någons sida
jag vill ju bara att allt ska vara som när man var liten.
i den här världen så kan man inte vara så krävande som jag är. det verkar inte fungera,
jag orkar inte fråga om sällskap längre. det handlar bara om att vill man ha något så kan man inte sitta och vänta på det.
ingen förstår mig, känner någon mig på riktigt? inte ens dem man trodde var nära. de verkar inte ens veta hur man fungerar.

jag ska bara vara passiv hela livet. jag ska inte yttra mig för då tar jag ju någons sida. jag ska vara tyst. allt är bra,allt är bra.

jag försöker och försöker. jag antar att jag inte har flyt på någonting längre. jag borde kapa alla band till omvärlden. låsa in mig i ett rum. där alla kan nå mig när de vill, men jag når ingen. jag kan sitta där i min ensamhet och hoppas att någon tar första intiativet någon gång. ni behöver inte träffa mig.
jag kräver för mycket. jag antar att jag får lära mig att sysselsätta mig själv.
adjö
/Mariah