vad ska jag göra av mig själv.
just nu gillar jag inte sättet jag beteer mig på, eller sättet som jag tänker.
jag stöter ifrån mig människor, jag förväntar mig saker av andra..men det är att jag tänker hur jag vill att de ska göra och hoppas sedan att de skulle vara tänke läsare och förstå hur jag vill att det ska vara.
jag tänker mycket, och funderar mycket nuförtiden.
jag har svårt att somna, sedan när jag väl har gjort det så vaknar jag av och till hela natten.
jag känner mig ensam, även fast jag har hur många människor omkring mig som helst.
jag stör mig på att när jag skriver här så handlar det bara om mig, varje mening inleds med JAG.
varför beteer jag mig på det här viset, jag känner inte igen mig själv.
jag stöter ifrån mig människor känns det som, människor som jag vill hålla nära.
varje relation kräver engagemang, lika mycket från de olika parterna.
jag vet inte hur jag tänker och tycker längre.
jag har all plats i världen att andas men ändå känns det som att jag kvävs.
förlåt för jag-andet.
/Mariah 
Vännen.. säg inte förlåt.
Du är älskad för den du är.
Oavsett upp eller nergångar.
puss
Älskade vän! Man kan inte gå genom livet och bara vara glad. Det vet vi ju sen tidigare. Man behöver sin tid av eftertanke. Kom ihåg vad det står skrivet gumman, se på fåglarna, dom gör sig inga bekymmer för morgondagen. Älskar dig! Puss och kram
Och jag kommer sakna sönder mig efter dig..
å det gör jag ju redan. Men vi ses ikväll. :)
pusskram
