jösses, jag känner mig bara så väldans osäker nu, på allt  och alla.
jag vet inte vart jag ska ta vägen eller vem jag ska prata med. om man var hemma
skulle folk se att det är något som knager mig, de känner en utan och innan. här finns det bara en,
en underbaring. men jag orkar inte prata nu, vet inte ens varför jag skriver det här. hela dagen har jag varit omringad av vackra och underbara människor, men ändå har det känts som någonting har saknats. att man känner sig ensam, det var den känslan som kom krypande till mig igår kväll när jag kom tillbaka från united. jag visste inte vart jag skulle ta vägen, så jag frågade MC ville hitta på något. så vi gick och sjung, det ända jag kan göra utan att känna mig ensam, i alla toner, i låtar jag finner liksom ro..galet vad konstigt men jag ör så trygg i sången, den har alltid funnits där för mig. kvällen var toppen, härliga människor, men ändå jag pallar det inte...det bubblar inom mig, det blir liksom som att jag känner mig febrig..svettas som en gris också. när ska jag sluta med det. jag är glädjen, glädjen från Gud. jag ska sprida ljus,det ska jag. det är det jag är till för punkt slut.

no questions.
kärlek/Mariah
Ensamheten ger mig ingen ro