♫♪ Saknar musiken..

redo för en ny dag!


snart dags att bege sig till jobbet, skönt att börja lite senare.
men nog hinns det med lite morgon mys!

6 dagar kvar!!!! ihhhh!

idag är det världens bästa pappas födelsedag!



Grattis pappsen, älskar dig!

har haft besök av fina Lola <3

busybusybusy.

galet var jag har att göra, var på en lite norrlandsturné och myste med fina människor och även pappa innan det.
jobbade dagen efter jag kom hem och sedan var det bara till att vakna upp till en dag med ett ankommande finbesök som nu står i duschen :)
igår var vi en sväng till Sundsvall och myste med två andra skönheter och lyssnade på fantastiska Spectra och fick några kramar även :) tummen upp!
på visums fronten har det börjat hända grejor, den 6 april infinner jag mig i Sthlm för min hälsoundersökning. I fredags skickade jag in våran checklist så den är nog påväg till ambassaden nu så nu väntas bara att få tillbaka ett intervju datum. spännande SPÄNNANDE! april kommer att bli en busy-månad, helt galet!
aja, all for now.
vi höres!
puss

nu händer det grejor.

jag sitter hos pappa är så här cool, som vanligt så alltså :P :D



mysigt värre, det sägs att det är pappa jag är lik håller ni med?
(det ser dock ut som jag är sjukt mycket större än pappa på den här bilden, haha)




och föresten, fick paketet från Amerikanska ambassaden i Sthlm igår så idag har jag varit och knäppt kort och fyllt i formulär. AWESOME! sjukt skönt att vara några steg på väg med ansökan. jag vill föreställa barnsligt glad på den här bilden, jag tycker jag lyckades ganska bra :P




imorn bär det av norrut, mer än 6 timmar på buss... men det är såklart värt det då det blir ett kärt återseende med flera underbara människor!

hoppas ni alla har en fin helg!

kärlek till er <3

Don't give up, you still have friends.

idag har jag varit till doktorn och tagit bort stygnen på min rygg, tog bort ett födelsemärke som alla utom jag tyckte såg okej ut. Det visade sig att det inte var ett födelsemärke utan en liten sten som under huden, hur konstigt är inte det? tur iallafall att den är borttagen lika så stygnen. Det dumma var att mamma kunde ha tagit bort stygnen gratis, man tror att när de bokar in ett återbesök att det som ska gå på samma kostnad. Men sen så får man träffa någon som har samma utbildning som mamma som gör jobbet, plus att hon sätter på ett plåster som jag inte verkade tåla. typiskt. Men, men vad spelar det för roll. Det är inget jag tänker på :P haha.
så drygt, det är värsta springvädret ute. vill dra på mig mina über-tajta springbyxor och ta en runda, men dumt nog så har jag inte några skor..slängde ju mina galet sköna insprungna skor innan jag for från London. aja, får se om jag står ut att vara utan jag hade ju tänkt mig att jag skulle klara mig tills jag kom till USA.
kollade förövrigt på Vårshowen från 2007 förut, eller bitvis. det var blandade känslor, vissa saker minns jag att de var mycket bättre. Sedan fällde jag en tår när jag tänkte på hur kul vi hade det där på ES <3
It was good times!
just nu håller jag på att baka baguetter, eller det är ju inte så att jag står med deg på fingrarna och mjöl över hela mig när jag skriver det här utan den fina degen står och jäser. den gör sin grej ni vet :P
undra om jästen är likadan i USA som här? åh, undra om de har samma bakingredienser osv... de var ju lite annorlunda i London. När jag skulle baka en kladdkaka en gång så blev det någon toffee liknande smak på den, sjuk mysko. fast på ett bra sätt.
aja, peace out så länge.
En Mariah, Vårshowen 2007

du är den bästa av våra fröknar, synd att du inte är här så ofta..

var vad en av pojkarna sa på dagis idag, mitt hjärta smälte lite.
Man blir lagom trött efter en dag på Lek och Bus, hög ljudnivå men dock massa kramar och mys med barnen det gillas.
vad har ni gjort idag?
nu ska det tränas, sen läsas och sedan fixas.
hej så länge.

finkväll.

först skypedate med min underbara Londonfamilj

det första Margherita sa när hon såg mig, MAAAIIIII! (hennes smeknamn på mig)
Det var mysigt att prata med dem :D <3
och nu, med min älskling!!!
LOVE YOU :*

tillfälligt avbrott.

det är just precis vad som har varit, känns som om någon snubblat över en sladd i mitt bloggskrivande så att det blivit ett oönskad avbrott.

Eller oönskat och oönskat, jag har som inte känt att jag haft något vettigt att skriva och om jag skulle skrivit skulle det ha blivit massa tjat om hur mycket jag saknar David. för det gör jag.
Jag känner mig inte riktigt som mig själv mestadels nuförtiden, har inte gjort det sen i höstas riktigt. Efter att levt länge med ett svart moln över mig så var det som att när jag kom till London att det försvann, jag började leva utan att tänka på allt jobbigt som hänt åren innan. Jag tänkte inte så mycket på att det jag trodde skulle vara för evigt hade fått ett avslut, jag kunde sätta tankarna åt sidan om att ingenting skulle bli som vanligt igen. även om jag innerst inne än idag hoppas att det skulle kunna bli så.
Jag träffade David och började känna mig så hel,komplett som jag aldrig någonsin gjort. Någon som vet allt om mig och älskar mig trots mina fel och brister som jag själv tycker att jag har.
Sedan när han for tillbaka till USA var det som om han tog halva mitt hjärta med sig, även om jag vet att det är han och jag så är det sjukt jobbigt att behöva vara utan honom när det är så sjukt svårt att andas utan honom brevid mig.
Sen hösten har jag varit så sjukt frustrerad över att det ska vara så komplicerat för oss att vara tillsammans på det sättet som vi vill, för alltid och jag har fått kämpat dagligen med min frustration över tidsskillnader, avstånd och visumprocess. En sak som är säker att när allt det här med visumet är över och vi äntligen får vara tillsammans så kommer jag inte för en sekund ta förgivet att vara tillsammans och jag kommer att se tillbaka på den här tiden och faktiskt se något positivt av det, att den här tiden förde oss närmare och gjorde mig SÅ säker att David är den rätte för mig.
Visumprocessen har iallafall kommit till nästa steg, dvs våran ansökan om K-1 Fiance visa har blivit godkänd. Nu väntar vi bara på att papprena ska komma till Amerikanska ambassaden i Stockholm så de kan skicka ut papper till mig att fylla i innan jag kan få komma på intervju och göra en hälsoundersökning.
Tack för alla som tänker på oss, det betyder mycket.
nu ska jag försöka komma igång igen, sakta men säkert.
hoppas att våren har kommit för att stanna.
RSS 2.0