sitter här i köket på orkestervägen och funderar,
julia har lämnat mig för några dagar för sundsvall och en ny hårfärg.
det är fint med att ha en lägenhetskompis men i och med att vi inte har några jobb än så är vi med varandra så gott som hela tiden, så det känns skönt att vara ifrån varandra några dagar. eller att ha lite ensam tid, det vet ni som känner mig att det behöver jag.

de jobbiga känslorna kommer ikapp mig när jag är själv, allt blir så mycket jobbigare. tanken på att ingenting kommer att vara som det var förut skrämmer mig. jag vet liksom inte hur jag ska bete mig, i vissa situationer.. eller hur det kommer att bli vid vissa tillfällen i framtiden. det skrämmer mig lite, och samtidigt så är jag väldigt arg för att jag inte tagit vara på tiden bättre.

under en av mina dagliga promenader härom dagen så funderade jag på, vad är det som jag egentligen kan säga att jag är stolt över med mitt liv? det är en fråga som man borde ställa sig oftare, med den sinnesstämningen som jag har nu så kan jag inte riktigt sätta fingret på de sakerna som varit i just mitt liv. det är tur iallafall att jag har framtiden och viljan att göra bra saker, så om det skulle vara så att jag inte gjort mycket som är värt att hänga i julgranen så har jag ju  verkligen chansen att göra det. och det kommer jag att göra.

nu ska jag äta couscous :)